Nej vet ni vad! Precis när jag hade publicerat det där inlägget om boken Anhörig så kom jag att tänka på hur mycket jag lever mig in i böcker.

När jag läste en bok som heter Som jag vill vara av Katarina von Bredow som handlar om en ung tjej som blir gravid så blev jag också gravid.

När jag läste Paganinikontraktet av Kepler som handlar om... väldigt mycket olika saker blev jag i alla fall jagad av en skjutgalen man, precis det som händer med personerna i boken.

När jag läste en bok som heter Innan jag dör av Jenny Downham som handlar om en tjej som har leukemi så fick jag också leukemi.

När jag började läsa Harry Potter av JK. Rowling så var jag övertygad om att mitt brev till Hogwarts hade kommit bort i posten.

När jag läste Twilight av Stephenie Meyer så blev min stackars sambo en vampyr som heter Edward, och när jag läste New Moon av samma författare då blev han en varulv...

ja ni fattar.

Det är som om handlingen slits ut ur böckerna och i mitt huvud. Jag har som tur är inte kallat min sambo för Edward. Eller blivit chockgravid och kläckt en unge. Men det är väl bara en tidsfråga.

Idag har jag läst ut den sista boken ur en bokhög jag har lånat av en vän.

Boken heter Anhörig och är skriven av Katerina Janouch. Den handlar om en kvinna som träffar en man som är alkoholist.

Boken handlar om alla upp och nedgångar och hur det är att vara anhörig till en människa med alkoholism.

Jag rekommenderar den stenhårt och jättestarkt! Det är en otrolig stark bok och den berör på väldigt många plan.

Ibland när jag läste den ville jag gråta för att det känns som om det är mig det handlar om, trots att jag aldrig har haft ett möte med alkoholismen. Det är som att vara i all den röran som alkoholismen medför.

Nej, otroligt bra bok, läsvärd!

bildkälla

Jag hittade en app idag som heter Frametastic.

0Med den kan man göra egna ramar med olika utseenden till egna bilder i fotoalbumet och till bilder som redan finns i appen. Det finns flera olika sätt man kan dela bilden också.

Det här är min första bild jag gjorde med appen. Det här kan jag roa mig med ett bra tag :)

Min sambo Michael, som också bloggar här på soclog, har igår delat med sig av ett videoklipp där han har gjort en cover på Adele's låt Someone like you.

Jag är väldigt stolt och skryter gärna om hur mycket jag tycker att han är duktig på att spela och sjunga!

Inatt drömde jag något som faktiskt blev sant. Jag ska berätta.

Jag drömde att jag var hos min farmor och hade fikat. Det var ett väldigt fikakalas, bullar, muffins och tre sorters kakor. Vi (jag vet inte alls vilka vi är men det var fler människor än jag där i alla fall) fikade liksom slut på allt.

Sen idag när jag sitter och tittar på tv i godan ro så ringer farmor mig och vi småpratar lite. Och helt, som taget från luften, säger hon: Jag måste baka, för nästan allt fikabröd är slut.

?????

Har jag i något parallellt universum faktiskt fikat upp allt hennes fikabröd?

Sant eller falskt? Har detta verkligen hänt?

Det - kommer vi aldrig att få veta.

*dramatisk slutmusik*

Några försök att se mystisk ut.